Så kan Feberaktig åtrå användas i en mening
- Hennes åtrå, som stegrats och skärptes av havandeskapet och den långa avhållsamheten, vaknade med all sin styrka.
- Men han plågades av samma åtrå, av sjuttonåringens åtrå, som alltjämt brann i hans blod.
- Ingen piskande kyla eller frän dunst av otillfredsställd åtrå.
- Dock, samma åtrå var alltjämt outlöst.
- Och dock var jag så brinnande förälskad, att jag häftigt kysste mina händer och axlar, som om min åtrå därmed skulle kunnat utlösas.
- Oron drev henne till en feberaktig verksamhet.
- Deras åtrå var obehärskad och samtidigt ovetande om sina uttrycksmedel.
- svagare, svagare, men ännu i samma vanvettiga åtrå.
- Den skakade henne, rev det fina linnet av hennes kropp, visande henne en nakenhet, ett blottat kött, skälvande av åtrå.
- Och hon kände en svidande åtrå, som hon aldrig fått stilla, en längtan att giva sig hän åt mannen, som ville äga henne.
- Nej, han ville vara ung igen, och i Rngelas blickar skulle han väcka den åtrå han en gång sett i Petras !
- Hon kände en så lidelsefull åtrå efter att få ett vänligt ord av honom just nu.
- Hon ingav dem sin egen rena kärlek, sin åtrå till allt ödmjukt och gott.
- Men hon hade inte vetat då att hennes egen åtrå skulle slå upp i flammor.
- De voro fjärran från människor och deras lagar nu, dessa djur som i natt sände sin fräna åtrå mot den enda hyndan i grannskapet.
- Jag famlade omkring i bädden som ett blint djur i åtrå efter någon att trycka mig intill.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.